Bästa sexet på länge

När jag kom hem till Stefan tittade vi på varandra med en blick som sa att vi båda ville samma sak. Telefonen ringde och Johan, Micke och Fredrik sa att de precis hade åkt. "Okey, vi får väl snabba oss på lite då," sa Stefan och log.
 
Vi slet av oss alla kläderna och jag började rida honom i soffan. Det kändes faktiskt jättebra, det var riktigt jävla skönt ett tag. Jag var skitglad för det resten av dagen. Sen red jag honom i sängen och sen satte han på mig vid sängkanten. Det kändes helt enkelt jättebra och när vi var klara öppnade han de stora vardagsrumsfönstren på vid gavel och slängde på en schysst skiva och så kramades vi och tittade förälskat på varandra. Han skrek "wohoooo!" ut genom fönstret över hela gården och jag fick lust att göra detsamma. Åh, att det bara kan vara så här någon gång ibland i alla fall, det gör mig jättelycklig!

 



Han började gråta

När jag kom hem ringde jag till Stefan och frågade om det passade bra att jag kom dit idag som vi tidigare hade pratat om. Han lät jätteotrevlig och sur. "Inte vet jag när du ska komma, det får du väl bestämma själv! Varför frågar du det?" Till slut sa jag att jag tyckte han lät otrevlig och att jag kanske inte hade lust att komma trots allt och så sa jag att jag skulle ringa upp senare.

 

Jag gjorde lite middag och funderade på hur jag skulle göra. Då fick jag ett sms av Tina där hon frågade om vi skulle ta den där biokvällen nu som jag fick av henne i födelsedagspresent. Precis vad jag behövde! Stefan var så otrevlig och trött så både han och jag skulle må bättre av att jag inte kom dit. Jag ringde för att berätta att jag skulle på bio med Tina istället. Han lät jätteledsen och helt plötsligt började han gråta. "Nämen, blev du så ledsen för det? Herregud, det är väl ingen fara...?" frågade jag. "Nej nej, alltså, det är inte det!" snyftade han. "Jag fick just veta att mormor blivit inlagd på sjukhus. Hon har antagligen fått en blodpropp i hjärnan." Eeeeeh... Nej, det var ju inte så kul. Då förstod jag att han grät. På ett sätt var jag lättad för att han inte lipade över våra smågräl utan blev ledsen för saker som faktiskt var värda att bli ledsen för. Men det var ju inte kul med mormorn. Buhuu, Stefans mormor, den enda i hela världen (nästan) som sagt att jag var söt!



Med sex orkar man vad som helst

Igår tog Stefan en dusch och när han kom ut var han skitkåt. Det är inte första gången det händer, hehe. Han blir sån när han kommer ut ur duschen iklädd endast en handduk. Så vi satte på varandra (plus att vi redan haft sex en gång idag, hihi). Vi testade en ny ställning då jag satt på knä med särade ben och ryggen mot honom med händerna i golvet. Det var jävligt coolt och sexigt. Knäna och handlederna blev dock lite mörbultade så sen satte jag mig åt andra hållet och tokred honom. Det var coolt att det gick för mig också. Haha, jag sa bara att jag ville komma och så fick han helt enkelt vänta på mig. Hoppas inte grannarna hörde, fönstret var öppet... Allvarligt, det är konstigt hur mycket man klarar av rent fysiskt bara man vill. Igår klagade jag över att behöva promenera med en tung kasse medan jag idag utsatte mig för stor fysisk ansträngning utan att vare sig tänka på värk i benen, anfåddhet eller rinnande svett. Allt sådant obehag blir som bortblåst, man tänker inte!



Världens bästa pojkvän idag

Vi gick och la oss tidigt igår. Jag var svintrött nämligen och Stefan måste tydligen gå upp klockan fem på mornarna. Alltså, förresten, han var så himla gullig mot mig hela tiden! Är jag sinnessjuk eller är han ovanligt labil? Jag tror han är himla trött på mig ibland men ibland är han galen i mig. Fan vet. Det var samma problem med Loke. Grejen är att jag skulle palla med det om jag visste att han var kär i mig. Men på en direkt fråga för ett tag sen (jag tror att det var efter den där festen hos Micke då vi tjafsade efteråt) så kunde han inte svara att han gjorde det. Han sa att han inte visste hur det skulle kännas. Okey, han verkar vara jävligt hård med definitioner. Om jag skulle fråga honom ifall han var glad, så kanske han skulle säga "ja, ganska" för han skulle inte kunna säga "jätteglad" förrän det var den lyckligaste dagen i hans liv ungefär. Men det är ändå jobbigt! Det gör mig osäker. Jag försöker njuta av de här stunderna då han är världens bästa pojkvän i alla fall.

 



Förförisk idag

Stefan kom hit. Jag hade precis kommit ut ur duschen, sminkat mig och tagit på mig en tajt klänning (har tröttnat på att lufsa omkring i mysbrallor och sunkig t-shirt dagarna i ända). Stefan såg mig knappt i ögonen när han steg in genom dörren och det såg ut som om han skulle börja dreggla. Sen fick jag världens kram och en massa kyssar. Kylan som funnits mellan oss tidigare var som bortblåst och jag hajade absolut ingenting. Men det kändes bra i alla fall. Han var så där mysig och schysst som jag önskar att han kunde vara jämt. Kanske är han ibland bara inte på humör för mig, men det stör mig förstås. Man kan ju i alla fall vara trevliga mot varandra. Man behöver ju inte vara arrogant bara för att man inte vill kramas just då.

 

Hur som helst. Båda var kåta som fan (eller jag kände mig väl egentligen inte kåt i kroppen utan det var mer psykiskt) och vi började hångla. "Varför vänta?" viskade jag. "Ja, inte vet jag!" skrattade han och sen knullade vi. Hårt och ganska länge. När jag sitter på honom är det hur bra som helst.

 

Jag var glad för att det kändes så bra och mysigt mellan oss. Han var jättenöjd också, riktigt lycklig, och det var skönt att se. När han är så snäll mot mig känner jag mig inte alls utnyttjad eller så.



Är jag så oattraktiv?

Stefan satt framför TV:n och glodde och jag låg på golvet på några kuddar bredvid. Plötsligt blev jag ledsen och gick upp och la mig utan att säga till någon. Jag blev plötsligt så jävla jävla ledsen. Eller egentligen var det någonting jag känt av hela dagen men försökt att stå ut med. Ända sen jag kom hem till Stefan har han varit på gott humör och så men samtidigt iskall mot mig. Han har inte rört vid mig frivilligt en enda gång. Jag har försökt att vara avvaktande men då och då har jag kanske smekt hans hand eller nåt. Han svarade med att dra sig undan. Sen har han också varit ganska kort i tonen mot mig. Han har varit trevlig mot andra men allt jag har sagt har han småmuttrat åt, inte velat lyssna på och... ja, det är svårt att förklara. Det är något jag känner i luften bara. Jag var positiv och glad hela dagen och hade kul men det här låg hela tiden i bakgrunden och gnagde.

 

Så nu när jag lade mig i sängen började jag gråta hejdlöst. Jag var otroligt ledsen. "Han är inte kär i mig!" tänkte jag gång på gång. "Han kan inte vara kär i mig! Det är nåt som är fel." Sen tänkte jag hundratals olika saker. Jag anklagade mig själv för att jag var en ocharmig mupp som lyckats döda hans kärlek för mig - när jag för en gångs skull träffat en bra kille så kan jag inte hålla kvar honom därför att jag är en osexig jävla smurf, jag var förbannad för att han behandlat mig som han har gjort, jag tänkte på hur det var i början av vårt förhållande och att det aldrig mer skulle bli ens i närheten av vad det var då och jag funderade och funderade över om det hänt någonting särskilt medan vi var här. Var det hans gamla kärlek som spökade igen? Jag försökte intala mig att om så var fallet, skulle han vara världens mest patetiska snubbe. Tyvärr har jag ju tyckt hela tiden att hon vore den perfekta flickvännen för honom. De skulle passa så himla bra ihop. De har t.o.m. mer matchande musiksmak än han och jag. De är som gjorda för varandra, men det har jag ju aldrig sagt till honom. Dessutom antar jag att hon fortfarande inte skulle kunna bli kär i honom så då är det ju ändå kört.

 

Jag har råkat ut för att ligga bredvid en snubbe som inte är kär i mig tillräckligt många gånger för att känna igen signalerna. Det är blicken, rörelserna, kylan, vad de säger till en som man märker det på. Kroppsspråk, röstläge, blickar - det säger mer än ord. Därför känner jag mig så säker på att det är så här. Det konstiga är att han verkar vara så tänd på mig. När han tittar på min nakna kropp tror jag ibland att han ska börja dreggla. Och han vill nästan alltid ha sex. Problemet är att han verkar vilja ha bara sex. Vi kan inte ligga och kramas utan att han börjar jucka och trycka sig mot mig. Och han tjatar ofta om att knulla. Men det gör inte att jag tvivlar på min teori. Jag känner mig bara utnyttjad. Jag känner mig som en jävla trasdocka. 
 



Är han kär i mig?

Jag undrar undrar undrar verkligen om han är kär i mig. Shit, varför är han tillsammans med mig, det kan man ju fundera på. Antingen vill han ha regelbundet sex eller så är han rädd att bli ensam eller nåt. Men det vete fan om han är kär i mig. Ibland verkar han inte ens intresserad. Det blir visst alltid så här! Jag måste ta tag i att läsa dagboken från 2008 så jag kan se hur jag funderade när jag var ihop med Loke. Jag får väldigt starka deja vu-känslor nämligen...



Kan inte bli kåt

Sen käkade vi lite nattamackor och Stefan berättade hur han haft det på semestern. Ganska lugnt. En del öl med vänner och familj typ. Jag berättade om Anchor i söndags. Det var rätt jobbigt, för han var så himla ironisk hela tiden. Typ: "Hur var det med Erik då?" kunde jag fråga. "Inte vet jag! Bra, antar jag." Jag visste inte hur jag skulle hantera situationen så jag började bli likadan själv, fast mer på skoj. Så jag sa åt honom: "Du tror att du är så jävla tuff när du sitter med armarna i kors och drygar dig!" Då började han garva och sa: "Håll käften!" och så gjorde vi fula miner åt varandra. Suck, jag antar att det är det bästa sättet att hantera skiten på. Lite kul är det ju.

 

När vi la oss i sängen började han såklart att tafsa på mig som fan. Jag visste inte hur jag skulle reagera för jag kan verkligen inte bli kåt nuförtiden och det är så svårt att veta hur jag ska göra. Jag vill inte säga för mycket men samtidigt kan jag inte hålla på och skådespela heller, det börjar kännas hemskt. Så jag sa helt enkelt att jag inte hade lust med sex men att vi kunde ligga och kramas nakna i alla fall. Usch, jag känner mig bara som en utnyttjad trasdocka. Jag var jätteledsen innan jag somnade men samtidigt kändes det bra att jag inte gått med på någonting mot min vilja för hundratusende gången.



Veckans mest lästa artiklar

Fredagsprofilen: Peg Parnevik Mäktigast på Snapchat Kärlek med Dasha
En gratis blogg från Devote.se. Starta en blogg du också.  http://karleksblogg.devote.se